I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

I uppsatsen har rättsläget vad gäller tillåtligheten av positiv särbehandling och kvotering i arbetslivet utretts. Uppsatsen fokuserades på positiv särbehandling och kvotering av kön och exkluderade därmed etnicitet som särbehandlingsgrund. Som arbetsmetod har använts den traditionella juridiska metoden, vilken innebär studiet av de fyra rättskällorna, och ävenså har begreppen positiv särbehandling och kvotering gjorts. Av utredningen framkom att vissa kriterier för tillåtligheten av positiv särbehandling uppställs av EG-domstolen. Dessa kriterier var främst att: likvärdiga eller nästintill likvärdiga meriter förelåg, en objektiv bedömning av meriter gjordes, klara och öppna kriterier för bedömningen, proportionalitet mot målet med den positiva särbehandlingen och att ett systematiskt jämställdhetsarbete bedrevs.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod.

Syftet med min fallstudie är att ta reda på mer om massage ? positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap så att fler förskolebarn får förmån att få massage ? positiv beröring. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag har genomfört sju intervjuer med förskollärare och barnskötare på en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda på hur och varför de har massage ? positiv beröring i verksamheten.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka hur positiv feedback påverkar passningsspel inom fotboll.Frågeställningar: -          Ökar antalet passningar i en matchsituation om spelarna får positiv feedback i samband med passningar?-          Ökar antalet mål i samband med en ökning av passningar? MetodStudien kommer vara av en kvantitativ ansats. Författaren kommer observera ett bestämt beteende som han sedan för ner till statistik. Passningsspelet samt antalet mål kommer att observeras.  Fyra lag med fem spelare i vardera lag kommer att observeras under åtta matcher för vardera lag, varav deltagarna i fyra matcher kommer erhålla positiv feedback för varje pass. Detta kommer vara en cross-over studie där två lag får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle ett, medan de resterande två lagen får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle två.

I studien studeras lärares och elevers uppfattningar gällande positiv feedback. Studien skapar djupare förståelse om positiv feedback samt jämför lärares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktär använts som metod. Intervjuerna har utförts på en skola där tre lärare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet.

Tidigare forskning har visat att positiv energi påverkar både vårt eget och andras välmående. Studiens syfte var att öka förståelsen gällande begreppet positiv energi, undersöka vilka faktorer som kan ge människor förhöjd grad energi och om det finns möjlighet att dra fördel av energin. Induktiv tematisk analysmetod med explorativ ansats valdes för studien. Åtta deltagare handplockades. Fyra av deltagarna skulle subjektivt uppfattas av sin vän inneha förhöjd grad energi (mer) jämfört med genomsnittet, fyra av deltagarna låg grad (mindre).

Livstillfredsställelse är vår kognitiva bedömning av vårt liv. Studier har visat att affekter påverkar vår kognition, samtidigt ses livstillfredsställelse som en stabil disposition. Syftet med denna studie var att undersöka om vår bedömning av vår livstillfredsställelse tillfälligt förändras efter att ha exponerats för negativ respektive positiv information. Hypotesen var att vi uppskattar vår livstillfredsställelse olika högt beroende på om vi exponeras för negativ eller positiv infomation.Satisfaction With Life Scale delades ut till 50 studenter på en högskola efter exponering av negativ respektive positiv information under en föreläsning. Resultatet visade att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan negativ och positiv information med avseende på livstillfredsställelse.

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

Syftet med min fallstudie är att ta reda på mer om massage ? positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap så att fler förskolebarn får förmån att få massage ? positiv beröring. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag har genomfört sju intervjuer med förskollärare och barnskötare på en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda på hur och varför de har massage ? positiv beröring i verksamheten.

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare använder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. Vår uppsats behandlar hur lärare förhåller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lärare handlar utifrån när det gäller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frågor på den skola där de arbetar. För att kunna besvara våra frågor har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna i vår studie kan sätta ord på vilken grundsyn de handlar utifrån när det gäller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svårt att koppla den till någon specifik teori. När det gäller negativ kritik verkar de flesta av lärarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn påverkas av att få den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den.

Positiv särbehandling är ett ständigt aktuellt ämne. Frågor som diskuteras är bland annat var gränserna går mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering, samt om dessa typer av åtgärder kan rättfärdigas som medel för att uppnå rättvisa mellan grupper. Positiv särbehandling finns reglerad i nationell såväl som EG-rättslig lagstiftning. I svensk rätt återfinns undantaget från direkt diskriminering i Jämställdhetslag (1991:433). I gemenskapsrätten stadgas rätten till positiv särbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rådets rekommendation 84/635/EEG.

Inom forskning kring artificiell intelligens läggs stor vikt vid att utforma robotar med (kognitiva) förmågor som simulerar människans. Därav var syftet med uppsatsen att studera om, och i så fall på vilket sätt, det holistiska beteendet hos roboten Aibo ERS-210 påverkas av betingelser med belöning och bestraffning med respektive utan positiv interaktion. Som teoretisk bakgrund användes Skinners (1965) teori om operant betingning. Första experimentet utfördes för att undersöka om, och i så fall, hur Aibos lydnad, sinnestämning/emotionellt tillstånd och aktivitet påverkas av betingelser med belöning och bestraffning och belöning med positiv interaktion. Hypoteserna var att belöning leder till en bättre lydnad än bestraffning hos Aibo, att positiv interaktion leder till positiva känslor och att belöning och positiv interaktion leder till högre aktivitet hos Aibo.